Raubtier - Praedator

Vinden bär vittring av byte I spåren av ett villebråd Genom nyfallen snö, ät eller dö I skogarna finns ingen nåd Det är jaktrus som kokar I blodet Det är instinkten som tagit vid Ett liv för ett liv, Lagen är primitiv Men en lag för evinnerlig tid Praedator Hör hur vildmarken kallar till prövning Där som jaktmark och evighet möts Där som besten blir ställd, där den vilda blir fälld Där som pilspetsen slutgiltigt blöts Det är lycka att lystra till strängen Att få härska över pilens flykt Men den glädjen är ej störst som är Nysläckt blodtörst Det är driften som gör en hänryckt Ave venator, Preadator I skogens snår, I bytets spår Jag känner vittring utav blod Gudar låt jaktlyckan bli god Praedator Vad vet vargen om plågor och grymhet Vad vet järven om hur han är rå? Han tar vad han tar och vad han lämnar kvar Festar örnen och korparna på Du som talar så civiliserat Vad du än gör som står i din makt Den som en gång fötts vild, kan ej någonsin bli skild Från den instinkt som driver till jakt Ave venator, Preadator I skogens snår, I bytets spår Jag känner vittring utav blod Gudar låt jaktlyckan bli god Praedator