Finntroll - Den Frusna Munnen

Vid morgonstund jag skådade på bergets rygg En fåra röd som hjärteblod Djupt jag såg den falla In i dunklet av bergets rot Vid solnedgång jag skådade på bergets rygg Nu som lågor de dansa I sommarnatten, barnen av hällens stam In mot dunklet av bergets rot Modigt jag klängde vid fårans gap Snart sänktes jag mot mörkrets sköte Fornfäders sång i djupet lät I minnet fann jag då En sång jag aldrig sjungit förr Från mina läppar, från mina bringa den eka Den sång jag aldrig sjungit förr Vid morgonstund jag skådade i grottans valv En skymt av vinterns vita ljus Då steg jag med hast Ur dunklet av bergets rot Vid solnedgång jag skådade på marken kall Snöns och isens täcke Då blott en stund jag sjungit Med folket av bergets rot